Kan man miljömärka en kyrkogård?

Kyrkogårdskonsulent Staffan Lundstedt, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Bild 1

”Kära systrar och bröder, vi skriver till er i ett brådskande ärende.

Jorden, vårt enda hem är i fara. Ni förstår varför vi känner stor oro och varför det är så viktigt att vi som kyrkor på ett kraftfullt och bestående sätt engagerar oss andligen, moraliskt och materiellt. Vi bönfaller om förlåtelse och ber om radikal sinnesförändring och omvändelse från förstörelsens väg till livets.”

Kyrkornas världsråds brev till alla kyrkor och samfund över hela jorden efter FN:s möte i Rio 1992.

Så här skrev kyrkornas världsråd efter Riokonferensen 1992. Kyrkor i 110 länder med över ½ miljard medlemmar.

18 år senare efter konferensen i Köpenhamn 2009 skrev man ”Kampen om gränsvärden för koldioxidutsläpp gav föga resultat. Därför måste det internationella samfundet nu gör sig redo att ta hand om dem som kommer att tvingas från sina hem av klimatförändringen.”

Bild 2

En kyrkogård kan idag inte märkas med vare sig KRAV, Bra miljöval, Svanen eller EU-blomman. När det gäller annat än varor kan man idag miljömärka Butiker, Fordonstvättar, Fotoframkallning, Hotell, Restauranger, Städföretag, Textilservice och Tryckerier.

Där i mot kan man miljöcertifiera eller miljödiplomera en kyrkogård. Vi ser på portalen från Mollesunds kyrkogård miljödiplom enligt Göteborgsmodellen och EU certifieringen enligt EMAS. Dessutom kan man certifieras enligt ISO 14001 och diplomeras enligt Svenska kyrkans miljödiplomering. Jag kommer kort att gå igenom dessa certifieringar och diplomeringar , men först se på argumenten till varför man ska certifiera sin kyrkogård.

Bild 3

• Bättre miljö - Kvalitetskontrollerat miljöarbete

• Resursbesparingar - Lägre kostnader

• Bättre arbetsmiljö - Mindre risker mer gemenskap

• Bättre omvärldsrelationer - ”goodwill”

• Bättre riskhantering - Ökad laglydnad

• Större trovärdighet

De två största hoten mot vår jord idag är klimatförändringen och artutarmningen. Båda kan en kyrkogårdsförvaltning påverka.

Barnbarnen ska kunna simma över ett korallrev och uppleva en blomsteräng med 200 arter istället för 20.

Förvalta kyrkans och samhällets pengar på bästa sätt.

8tim/dag. Teamwork mot ett bestämt mål.

Allmänheten uppskattar vårt arbete. Politiska beslut.

Riskanalys enligt Arbetsmiljöverkets regler.

Anders Wejryd ”Sverige ska gå före”

Bild 4

”Ni blinda ledare som silar mygg men sväljer kameler!” (Matt 23:23-24)

Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!". (Matt 23:23—24)

Jesus läxar upp fariséerna.

Det är viktigt att göra sådant som ger störst effekt på miljön och inte bara symbolhandlingar. Att t.ex. byta ut engångsmuggarna i kafferummet men fortsätta att värma kyrkan med olja.

Vi ska därför se på vad i kyrkogårdsförvaltningen som har störst negativ miljöeffekt.

Bild 5

• Uppvärmning (inkl. växthus) 838 MWh

• Fossila drivmedel 474 MWh

• (Växtval)

• Avfallshantering

• Kemikalieanvändning

• Vatten och avlopp

Norrköping och Anebystudien 1999

• Vid kremering frigörs ca 50 kg CO2

Professor Short, University of Melbourne

En Moviumstudie av Vrena miljökonsult med Landskapsarkitekten Gabriella Lönngren och Siv Degerman.

Enligt Norrköping Anebystudien:

Stor negativ miljöpåverkan: Fossila drivmedel för transport och drift. Uppvärmning av garage och lokaler.

Relativt stor miljöpåverkan: Kemikalieanvändning. Avfallshantering. Elförbrukning. Hantering av organiskt material.

Liten negativ miljöpåverkan: Vattenanvändning. Avlopp. Kontor.

1 ha välklippt gräsyta genererar ca 1 ton CO2 per år en högvuxen gräsyta 25 kg CO2 per år. Aanvänd förnylsebara drivmedel som biogas, etanol och rapsolja. Eller el från vind och vattenturbiner.

Växtval tas ej upp i studien men man efterlyser fler undersökningar. (Perenner, närodlat, marktäckande växter)

Avfallshanteringen Hanteringen av det organiska materialet. Genom sortering och kompostering minskar kostnaden för sophämtning och insatsmedel i form av jord och gödsel.

Kemikalieanvändningen. Genom att slopa användningen av kemiska bekämpningsmedel gynnas den biologiska mångfalden.

Kremering ca 20 liter olja per kremation. Enligt Professor Short, biolog vid University of Melbourne frigörs över 50 kilo koldioxid vid kremering av en genomsnittlig vuxen.

Om kremationen utförs med förnyelsebar energi som rapsolja och överskottsvärmen från avgasreningen går in i fjärrvärmenätet så är kremering mycket mindre miljöbelastande.

Slutsatsen ”Förbränning av fossila bränslen utgör den absolut största negativa miljöeffekten inom park- och kremationsverksamhet”

Bild 6

• International Organization for Standardization ISO 14001

• The Eco-Management and Audit Scheme EMAS

• Göteborgsmodellen

• Svenska kyrkans miljödiplomering

”Att på ett systematiskt sätt kontrollera sin direkta och indirekta miljöpåverkan samt granskas av oberoende miljörevisor.”

Med hjälp av miljöledningssystem kan företag och organisationer systematisera sitt miljöarbete. Ett miljöledningssystem gör det lättare att fördela ansvar, prioritera miljömål och kommunicera miljöarbetet utåt. Det finns inga krav på nivåer på till exempel utsläpp i systemen. Däremot finns krav på att företaget dokumenterar sitt miljöarbete och ständigt förbättrar det.

Grunden är att företaget efterlever gällande miljölagar. Utöver det utformar varje företag sin egen miljöpolicy. Där ska det finnas riktlinjer om hur företaget vill arbeta med miljöfrågorna.

Bild 7

Internationella standariseringsorganisationen. Standardisering ger stora vinster för alla. Tänk bara på mobilladdarna. Det finns 340 miljöstadarder, 25 av dem ingår i ISA 14001, 157 länder ingår i ISO

De andra certifieringarna bygger på ISO 14001

Använd standarden för att:
• kartlägga och minska verksamhetens miljöpåverkan
• sätta upp konkreta miljömål för förbättringar
• få en grund för trovärdig kommunikation av miljöarbetet
• införa miljöledningsprogram för att nå sina miljömål
• kontrollera att miljöarbetet fungerar
• kontinuerligt följa upp och utvärdera miljöarbetet
• gå vidare utifrån uppföljning och utvärdering
• införa styrande rutiner för miljöarbetet.

(ISO) har tagit fram ca 340 olika standarder som är inriktade på miljöområdet och totalt sett finns det ca 14 000 olika standarder. Det är ca 25 st av de miljöinriktade standarderna som ingår i den internationella ISO 14 000-serien och det är bland annat standarder som rör miljömärkning, miljörevision och miljöledningssystem.

ISO standarderna har blivit snabbt accepterade internationellt och använda av nästan alla länder. Landets storlek, utvecklingsnivå och geografi kommer inte att ha någon betydelse i sammanhanget, eftersom dessa standarder är till för alla och används på ett likartat sätt runt om i världen.

Grunden till ISO 14 001 är de 55 skall-kraven. Dessa kan ses som komponenter för att lyckas med miljöledningssystem. Det är de 55 kraven som kommer att revideras. De övriga standarderna i ISO 14 000-serien är vägledande och är en hjälp för utformning av miljöledningssystemet. Skall-kraven kan uppfyllas på olika sätt beroende på vilket företag som implementerar dem. Meningen med ISO är att den ska kunna användas på olika typer av företag som har olika stor miljöpåverkan och miljöbelastning. Som bevis på att företaget uppfyller de krav som standarden sätter, blir företaget certifierat av ett oberoende certifieringsorgan.

Bild 8

• EU´s miljöstyrnings- & miljörevisionsordning

• Förbättringar

• Genomlyst

• Kontrollerat

• EMAS easy

Från 1993. EU plus Norge och Island är med.

Går ut på att man gör en ordentlig genomgång av företagets eller anläggningens negativa miljöpåverkan (miljörevision). Att man kontinuerligt genomför förbättringar att miljöredovisningen görs offentlig att ackrediterad miljökontrollant godkänner ledningssystemet.

EMAS Easy är en särskild satsning avsedd för att underlätta för små organisationer att ansluta sig till EMAS-systemet. Den bygger på en erfarenhetsmässigt beprövad arbetsmodell som förenklar och underlättar arbetet att införa ett miljöledningssystem. Ett antal miljökonsulter har genomgått utbildning i denna arbetsmodell och några av dessa utsetts till diplomerade EMAS-konsulter, som står beredda att hjälpa små organisationer att införa miljöledningssystem.

EMAS är öppet för alla typer och storlekar på organisationer. EMAS Easy-satsningen är i första hand riktad till:

Små och medelstora tillverkande företag

Organisationer i tjänste- och servicesektorn

Offentligverksamhet

Myndigheter

Bild 9

• Kyrkans miljövärn

• 6 steg

• Skapelsetid

• Prästlönetillgångar

• Karlstads stift

• Göteborgs stift

• Västerås stift

• Växjö stift

T.ex. kalmar kyrkogårdsförvaltning

Kyrkans miljövärn (Nätverk bildades efter rio 1992) tog fram riktlinjer med Sensus. Idag Etik och Energi

Skapelsetid : handbok för Svenska kyrkans arbete för en hållbar utveckling / Christina Bernérus, Henrik Grape, Carina Larusson

Steg 1 – Gör en nulägesbeskrivning, som visar hur församlingens

verksamhet påverkar miljön

Steg 2 – Formulera en miljöpolicy utifrån er verklighet

Steg 3 – Konkretisera miljöpolicyn genom att formulera både övergripande

och detaljerade mål. För att beskriva hur målen skall uppnås

görs ett miljöprogram.

Steg 4 – Bestäm och beskriv hur organisationen i arbetet skall vara,

vem som gör vad och vem som har vilka befogenheter.

Steg 5 – Följ upp arbetet. Blev det som ni planerat?

Har målen uppnåtts och om så inte är fallet, varför?

Steg 6 – Informera alla berörda om resultatet av det arbete som

lagts ned.

Skapelsetid Bok från Sensus.

Först ut var att miljödiplomera Prästlönetillgångarna.

Karlstad, göteborg och Västeråsstift har alla tagit fram handböcker och standard för miljödiplomering. Växsjö stift har själva miljödiplomerats. Andra stift har tagit fram olika typer av miljöpolicy.

Bild 10

• 30 Kommuner

• 67 Punkter

• 9 Obligatoriska

• Föreningen Svensk Miljöbas

Kommunen godkänner och certifierar. T.ex Örebro Kyrkogårdsförvaltning.

Diplomering: Göteborgsmodellen

Miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen

Göteborgsmodellen är ett sätt att hjälpa små och medelstora företag att miljöanpassa sin verksamhet. Miljödiplomeringen är tänkt som ett alternativ till de internationella systemen iso 400 och emas.

Miljödiplomeringen 2008 består av flera obligatoriska punkter, och en checklista med 67 punkter som måste uppfyllas till 75 %. Man får välja fritt vilka man vill använda sig av. Punkterna är uppdelade i följande områden:

Lokaler

Personal

Kontor

Varor och tjänster

Avfallshantering

Transporter

Kemikalier

För närvarande är det 29 kommuner som miljödiplomerar företag, verksamheter och fastigheter enligt Göteborgsmodellen. Av dessa ingår 13 i Göteborgsregionen. Medlemmar i nätverket utanför Göteborgsregionen är: Aneby, Borås, Falkenberg, Falköping, Hallsberg, Jönköping, Strängnäs, Sundsvall, Timrå, Vingåker, Värnamo, Växjö och Örebro.

Tillsammans arbetar vi för förbättringar och kvalitetssäkring av modellen.

I nätverket kan kommunala förvaltningar eller sammanslutningar med ansvar för miljö delta. Medlemskap innebär att man själv kan miljödiplomera efter Göteborgsmodellen och får då tillgång till allt framarbetat material.

Bild 11

Indianordspråk.

Behandla jorden väl: du har inte fått den av dina föräldrar,

du har den till låns av dina barn.

Vi ärver inte jorden från våra förfäder, vi lånar den av våra barn

Minneslund Norra begravningsplatsen i Stockholm