Historik
Verksamhet | Ordföranden | Kongressorter | Handlingsplan

Föreningen bildades i Malmö den 7 augusti 1937.   Verksamhet Upp Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, FSK, är en yrkesideell intresseorganisation, fackligt och politiskt obunden, vars uppgift är att verka för en god kyrkogårdskultur, rationell förvaltning och organisation samt effektiva arbetsmetoder inom begravningsverksamheten. För att åstadkomma detta vill vi ansluta verksamma fackutbildade tjänstemän i ledande ställning inom förvaltningsområdet. Föreningen arrangerar årligen en kongress, för medlemmar och förtroendemän med flera. Huvudsyftet med kongressen är vidareutbildning och erfarenhetsutbyte. Föreningen medverkar i kurser, seminarier och mässor i aktuella frågor och bevakar begravningsverksamhetens intressen i utredningar och projektgrupper. FSK är också pådrivande i forsknings- och utvecklingsarbetet inom begravningsverksamheten. Årligen hålls en arbetskonferens där styrelsen och representanter för arbetsgrupper och andra organ fastlägger riktlinjer för föreningens verksamhet och diskuterar aktuella problem. Ordförandeposten har innehafts av följande personer

  Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer är en yrkesideell intresseorganisation, fackligt och politiskt obunden. FSK;s uppgifter är att verka för en god kyrkogårdskultur, rationell förvaltning och organisation samt effektiva arbetsmetoder inom begravningsverksamheten.

Föreningens medlemmar är fackutbildade tjänstemän i ledande ställning. Årligen anordnas en kongress för medlemmar, förtroendevalda m.fl. Huvudsyftet är vidareutbildning och utbyte av erfarenheter inom förvaltningsområdet. Föreningen medverkar till anordnande av specialkurser och diskussionsseminarier i aktuella frågor och bevakar förvaltningsområdets intressen i utredningar.

FSK;s styrelse informerar fortlöpande medlemmarna om aktuella frågor, viktiga beslut, remissbehandlingar mm. FSK medverkar också till främjande av forskning och undervisning inom området och är också angelägna om att främja god ordning och pietet inom begravningsplatser, i kapell och krematorieanläggningar.

Omvärldsorientering

Svenska kyrkan är med några undantag huvudman för begravningsverksamheten. Samtliga invånare i en församling alternativt samfällighet betalar en begravningsavgift, som är lika stor oavsett om man är tillhörig eller inte tillhörig Svenska kyrkan.

Begravningsverksamheten ingår på ett mycket påtagligt sätt i människors liv. Under sorgearbetet efter en nära anhörigs bortgång besöker människor kyrkogården för att känna, tänka och meditera. Begravningsplatsernas kulturhistoriska betydelse är stor.

Människors engagemang beträffande gravplatsen fortlever länge efter gravsättningen. Många väljer att låta kyrkogårdsförvaltningen plantera och sköta gravplatsen. I grunden ligger i regel ett avtal mellan kyrkogårdsförvaltningen och den enskilde gravrättsinnehavaren. Äldre avtal är många gånger förmånliga för gravrättsinnehavaren och, omvänt, mindre förmånliga för förvaltningen. Det ankommer på förvaltningen att klara balansgången mellan åtagande och ekonomi.

I allt högre grad har begravningsplatsernas kulturhistoriska betydelse uppmärksammats. Enligt kulturminneslagen har förvaltningarna ett ansvar för att äldre, kulturhistoriskt intressanta gravanordningar, planteringar och gravkvarter dokumenteras och bevaras.

Gravskicket utvecklas kontinuerligt. Under de senaste trettio åren har minneslundar tillkommit. Invandrarnas begravningsskick har blivit en realitet att räkna med. Det är nödvändigt att begravningsverksamheten i en öppen dialog med människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan ta aktiv del i denna utveckling.

Kyrkogården ingår bildligt och bokstavligt i naturens kretslopp. Det är därför helt naturligt att kretsloppsanpassa verksamheten i enlighet med Agenda 21. Ett studiematerial, ”Nådegåvan” finns och Svenska kyrkans miljövärn har utarbetat en egen miljödiplomering.

Såväl arbetsledare som arbetstagare kommer att möte nya arbetsuppgifter och problem. Föränderligheten i verksamheten förutsätter väl utbildad personal. Hittills har skötseln av begravningsplatserna till stor del utförts av säsongsanställd personal. Denna anställningsform är socialt och kompetensmässigt ofördelaktig. FSK arbetar för bättre förhållanden.

FSK samarbetar med andra branschorganisationer såsom Svenska kyrkans församlingsförbund, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, Svenska kyrkokamerala föreningen, Sveriges krematoriepersonals förening och Svenska kyrkans ingenjörsförening.

Yrkesprofil

Arbetet som kyrkogårdschef/-föreståndare förutsätter en unik kombination av kompetenser. Förutom de krav som ställs på en förvaltningschef i form av kunskaper om ekonomi, arbetsmiljö, arbetsrätt, ledarskap, serviceanda och förhandlingsteknik tillkommer förståelse för begravningssedernas etik, utveckling och betydelse. Eftersom verksamheten regleras av en mängd lagar och förordningar krävs grundläggande juridiska kunskaper. Ansvaret för den gröna miljön ställer krav på goda kunskaper i växtmaterialkännedom, växtetablering, marklära, markbyggnad och maskinlära.

Handlingsprogram

Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer har till uppgift att bl.a. verka för en rationell förvaltning och organisation samt effektiva arbetsmetoder inom begravningsverksamheten. Mot bakgrund av vad som ovan anförts kommer föreningen under den kommande tioårsperioden att inrikta sin verksamhet på följande områden:

-         verka för en intensifierad forskning och utveckling inom ämnesområdet

-         initiera fort- och vidareutbildning på högskolenivå

-         arbeta för en strukturrationalisering av kyrkogårds- och krematorieverksamheten

-         arbeta för en organisationsutveckling av kyrkogårdsförvaltningarna

-         marknadsföra medlemmarnas gröna profil för att säkerställa den nödvändiga kompetensen inom den framtida begravningsverksamheten

-         ökad samverkan med andra organisationer inom begravningsverksamheten