Framverk.doc
02-10-29/abs
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan
Sammanfattning
2
Vad är en framtidsverkstad?
3
Förberedelsefasen
3
Program
4
Introduktion
5
Kritikfasen
5
Visionsfasen
9
Konkretiseringsfasen 11
Avslutning 15
BILAGOR
Kritikfasen - bottenlistan 16
Visionsfasen - toppenlistan 17
Utvärdering 19
Deltagarlista 21
Sammanfattning och resultat
Denna framtidsverkstad hade
som tema Framtidens kyrkogårdsorganisation och genomfördes på
Stiftsgården Åkersberg i Höör, den 22-23 oktober 2002. De tjugotre deltagarna
kartlagde aktuella brister och problem som de ställs inför i sitt arbete,
prioriterade och analyserade dessa. Även befintliga och önskade möjligheter på
deras arbetsområde kartlades och prioriterades. Efter detta gjorde de en vision
om hur det skulle kunna vara i en framtid. Dessa visioner resulterade i
konkreta förslag till åtgärder - en handlingsplan.
Handlingsplan
En framtidsverkstad leder
ofta till ”ringar på vattnet” och sätter i gång en kedja av olika aktiviteter
som bygger på delaktighet och engagemang.
För att ”hålla grytan kokande” bör uppföljningstillfälle ordnas.
Många frågor hänsköts till
den grupp som består av företrädare för FSK, FF, SKKF och Movium och som skall
ha möte den 28 oktober, bl a följande
1. Gruppen tar över fortsättningen på verkstaden
2. De utkristalliserade områdena skall vara i fokus.
Dessa är: personalfrågor, kyrkogårdens roll och innehåll, marknadsföring samt
huvudmannaskap och branschstruktur
3. Goda exempel/idéer-sammanställningar är viktiga för
såväl
- personalfrågor
- samverkan
- marknadsföring
4. Materialet från denna verkstad måste bearbetas,
utvärderas och en uppföljningsdag anordnas
5. Branschseminarier skall ordnas.
6. Diskutera olika upplägg, omfattning och möjligheter
för att få igång projekt, gärna projekt där deltagarna i verkstaden tar aktiv
del.
Diskuterades olika
möjligheter att finansiera projekt, men resurser i form av tid behövs för att
underbygga en bra projektansökan. Viktigt med genomtänkt strategi och att
satsningen görs gemensamt - tillsammans är vi starka.
Vad gäller huvudmannaskapet är det viktigt att detta reds ut. Som det
är nu är det en begränsning i verksamheten, som på något sätt löper bredvid eller
hänger fritt i luften.
Vill du veta mer om
framtidsverkstäder, se internet adress: http://www.framtidsverkstad.se/
Vad är en framtidsverkstad?
En framtidsverkstad är en
metod som lyfter fram idéer och visioner genom att deltagarna ges möjlighet att använda såväl förnuft som känslor.
Den används av grupper och organisationer som vill få igång processer som är
baserade på idéer och visioner kring angelägna och gemensamma teman. Metoden
bygger på starka demokratiska principer, alla deltagares medverkan och att det
är deltagarna som är experterna, ledarna redskap. Framtidsverkstaden skall leda
till handling.
En framtidsverkstad
innehåller fem olika faser:
1. Förberedelsefasen
2. Kritikfasen
3. Visionsfasen
4. Konkretiseringsfasen
5. Uppföljning
Denna verkstad hade som
övergripande tema Framtidens kyrkogårdsorganisation.
Förberedelsefasen
Idéen till denna
framtidsverkstad kom vid ett möte med Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer,
FSK, och Movium. FSK hade ett uppdrag att ta fram förslag till arbetssätt med
fokus på utvecklingfrågor och funderat på en metod att få gemensamma problem
och idéer ventilerade och Movium föreslog metoden Framtidsverkstad.
Gemensamt bestämdes att
verkstaden skulle omfatta mellan 20-30 personer och ledas av Sten Göransson,
Movium, tillsammans med ytterligare en verkstadsledare, Karin Palm Lindén.
Ann-Britt Sörensen, Movium, skulle ombesörja dokumenteringen. Tidpunkten för verkstaden
bestämdes till den 22-23 oktober och Stiftsgården Åkersberg i Höör skulle bokas
för ändamålet. FSK bjöd in medlemmar med uppmaningen ”För dig som vill med i
frontlinjen!”.
Förutsättningen för en bra
verkstad är ordentlig planering och förberedelse, främst från verkstadsledarnas
sida. Temat måste vara avgränsat och tydligt, distinkt och engagerande.
Program
Dag 1
12.00 Lunch
13.00 Introduktion Jan-Olof Hägmark, initiativtagare
Sten
Göransson, verkstadsledare
Karin
Palm Lindén, - ” -
13.30 Presentation Alla
14.45 Kritikfas Fritt fram
(brainstorming)
15.15 Poängsättning bottenlista
Kaffe
16.00 forts. Kritikfasen Grupparbete,
redovisning
17.00 Övning inför fantasifasen
17.30 Visionsfasen Fritt fram (brainstorming)
Poängsättning toppenlista
19.00 Middag
20.00 forts. Visionsfasen Grupparbete
21.30 Presentation 10
minuter per grupp
22.00 Slut
Dag 2
07.00 Frukost
08.00 Konkretiseringsfasen Diskussion av underteman
08.30 Grupparbete
Kaffe
10.00 Redovisning, diskussion
och avtal/kontrakt
12.45 Avslutning Jan-Olof Hägmark
13.00 Lunch
Introduktion
Deltagarna hälsades välkomna
av Jan-Olof Hägmark, FSK, som berättade om att man kollegor emellan diskuterat
frågor som hänger samman med deras verksamhet
och att ett erfarenhetsutbyte kunde vara nyttigt. ”Är det så att man
endast plagierar varandra, eller utvecklas verkligen något nytt?” Tankarna
riktades mot någon form av fokusgrupp som skulle kunna fånga såväl aktuella som
framtidsfrågor och kunna diskutera dessa. Kontakt togs med Movium och
tillsammans kom man överens om att arrangera en framtidsverkstad.
Verkstadsledarna presenterade
idéerna med en framtidsverkstad som är en strukturerad metod där deltagarna är
experterna och komma med lösningar. Ledarna är redskapen, lotsarna. Men för att
vara kreativa, måste båda hjärnhalvorna måste komma igång. I denna träff
bearbetas tre av metodens faser:
1. Kritikfasen - vad/vilka är problemen
2. Visionsfasen - hur vill vi ha det
3. Konkretiseringsfasen - vad skall göras, hur skall det
göras och av vem.
Dessa faser leder fram till
uppföljning.
Deltagarna presenterade
varandra efter en kort intervju som förutom namn även presenterade vad var och
en menade var det bästa med sitt arbete, bästa minnet från sommaren 2002 och
favoritefterrätten.
Kritikfasen
Verkstaden inleddes med
kritikfasen som är en gemensam probleminventering inom temat framtidens
kyrkogårdsorganisation. Här gällde det ta fram allt som trycker och tynger,
såväl stort som smått, ordet är fritt, ingen censur. Deltagarna ombads att
svara på följande frågor:
·
vad vill man lämna bakom
sig?
·
vad är man kritisk mot?
·
vad upplevs som
problemfyllt?
Denna
fas sker genom att alla bidrar till att en ”Bottenlista” skapas. Den skall
innehålla såväl stora som små problem. Alla förslag noterades på blädderblock,
utan rangordning. När allt kommit fram fick deltagarna vardera 7 poäng att
fördela på de olika förslagen i listan utifrån vad var och en menade var de
mest angelägna. Poängsättningen resulterade i ett kvitto på vad som anses
problematiskt. Komplett lista, bilaga sid. 16.
Bottenlista, de
tio lägsta (komplett lista, se sid. 16)
Huvudmannaskap 9
Låg
status för kyrkogårdsarbetare 9
Att
hinna med 8
Problem
med vinter 8
Förändringsobenägenhet 8
Skyddad
tillvaro 8
Nå
allmänheten med information 8
Säsongsanställd
pesonal 7
Samordning
av branschutbildning 6
Deltagarna
arbetade därefter i fyra grupper med uppgift att analysera bottenlistan och
urskilja samband och finna förklaringar till problembilden. En viktig
instruktion var att här gällde det inte att diskutera och föreslå
lösningar.
Analys av bottenlistan
Redovisningen
skedde på blädderblock eller OH.
Grupp 1
·
samordning av branschutbildningarna,
- för många aktörer (SKKF, Församl.förb,
Blomé AB, PKTF, SLU, Movium, regionala yrkesutbildningar,
förvaltningsutbildningar)
- vilka är kriterierna för utbildningarna
Frågan berör Lokal, Regional och Nationell
nivå
- Vilka skall utbildas?
- kyrkogårdsarbetare, krematoriearbetare,
administratörer, arbetsledare, planeare, chefer, förtroendevalda,
begravningsentreprenörer, församlingsarbetare (diakoni, präst), länsstyrelsen,
riksantikvarieämbetet, kulturdepartementet
- branschorganisation
- utbildningsstatus
·
säsongsanställd personal;
- ändrade anställningslagar,
- lönepolitik,
- rekrytering,
- kompetens,
- intresse för jobbet,
- uthyrningsföretag
-
·
nå allmänheten med info/marknadsföring;
- resurser saknas
- tillgänglighet (”vi stänger kl 17”),
- kundstruktur,
- behov,
- ointresse / viloläge
- teknik
- mottaglighetsförmåga
- vad vill vi
- samhällsintresse
- olika målgrupper teknik, ointresse etc.
- verksamhetsmål,
- politikersyn,
- föreningar / organisationer,
- begravningsentreprenörer
·
skyddad tillvaro,
- begravningsavgiften,
- momsproblematiken,
- osynliga,
- monopol,
- kravlöshet från huvudmannen
·
förändringsobenägenhet;
- vågar inte ändra,
- låg personalrörlighet,
- vågar inte göra fel,
- väntar på direktiv uppifrån,
- traditionsbundna
·
hinna med;
- fritid/jobb,
- för mycket administration,
- nya krav,
- fel beslutsnivåer
·
låg status
- upplysning,
- dögrävare,
- omvärldssynen,
- karriärsutveckling,
- utbildningskrav,
- trädgårdsskolor,
- löner
·
huvudmannaskapet
- håller det i längden?
- samordningsproblem,
- för små enheter,
- olika nivåer på begravningsavgiften,
- religiös prägel,
- för mycket bytänkande, revirbevarande
Grupp 2
Denna
grupp markerade problemen med K för Kundfråga, M för Makt - huvudmannaskapet, F
för Förvaltning
·
K. Marknadsföring
- för lite,
- okunnighet,
- känsligt område för mottagaren
·
M. Huvudmannaskapet
- intressekonflikt,
- ointresse från förtroendevalda,
- kommunens geografiska område
(begravningsavgifterna skiljer)
·
MFK. Låg status på kyrkogårdsarbete
- ”räfsa kan väl alla”,
- outbildad personal = låg lön,
- omodern arbetsorganisation
·
MF. Hinna med.
- förvaltningens storlek spelar roll,
- omfångsrikt ansvarsområde
·
F. Vinter.
- andelen fast personal, dimensionering,
kontinuitet,
·
MF. Förändringsobenägenhet,
- otrygghet,
- revirtänkande,
- maktkamp
·
MFK. Skyddad tillvaro.
- brist på ifrågasättande,
- kravlöshet
·
K. Nå allmänheten.
- kanaler (vilka finns?),
- vill inte lyssna, rädsla för döden.
·
F. Säsongsanställda.
- svåra att rekrytera
·
F. Samordning av branschutbildning.
- brist på samverkan,
- brist på övergripande planering
(yrkesbevisens vara eller inte vara),
- oklar finansiering.
Grupp 3
Denna
grupp menade att många av problemen hängde samman:
·
Den låga statusen hängde
samman med att många är säsongsanställda till följd av vintern och till följd av brist på marknadsföring.
·
Låg status -
gemensam för hela grönytesektorn.
·
Säsongsanställda har en sorts övervintringsstrategi (alla parter) skapar i många fall
förändringsobenägenhet. Varken fack eller arbetslöshetskassan bryr sig, detta
skapar ett ekorrhjul.
·
Huvudmannaskapet, begravningsavgiftens olika nivåer, ibland inom samma kommun, är ett
problem. Men det är inte säkert att det blir bättre i en annan organisation.
·
Marknadsföring
viktig, att nå allmänheten inte minst vid rekrytering.
·
Entreprenörer
- skapar andra typer av problem.
Grupp 4
·
Marknadsföring
- få ut info vid val av grav,
- info om alternativa gravskick,
- tillgänglighet på expeditionen,
- intresse från media (handlingsfråga från
oss),
- dödsförnekande kultur,
- kultur- och naturvården, arkitektur
·
Den låga statusen
- dålig lön,
- strukturen har hittats vi ser inte
problemet
·
Huvudmannaskapet
- församlings-/begravningsverksamheten -
dubbla lojaliteter,
- resursfråga,
- inte samma spelplan vid tilldelning av
resurser,
- minskar kyrkans ekonomi, blir det kärvt,
- är särredovisningen rätt?
·
Förändringsobenägenhet, skyddad tillvaro
- inavel, inga influenser från andra
verksamheter
- vi är oss själva nog!
- vi sitter på samma poster eller flyttar
inom branschen
·
Samordning av branschutbildningarna
- vi kan inte samordna oss gruppen om
problemställningen
·
Att hinna med
- konbinationstjänster,
- för hög ambition,
- dålig/ovana företagsledare,
- resursfråga,
- idealbild,
- dålig/ovan organisationsstruktur
- administrativa rutiner, dåliga
rapportsystem, kompetensutveckling
·
Säsongsanställd personal
- rekrytering,
- kompetens/kvalitet,
- lagstiftning, LAS och ATL,
- dåligt socialt arbete (kan inte ta hand
om personalen hela året),
-
löneskillnader.
I den
efterföljande gemensamma diskussionen spetsades problemen ytterligare.
·
Huvudmannaskapet handlar
till stor del om ointresse från uppdragsgivaren.
·
Inga
”kundundersökningar” görs; förstår folk vad vi gör, vad tycker de om det vi
gör, vad vill de ha? Kan vara olika i olika församlingar. Vet man vad man får
för begravningsavgiften. Kan man ta in annan verksamhet?
·
Skillnader i
problemställningarna har också med att göra om man är en stor eller liten
förvaltning, huvudmannaskapet upplevs olika då.
Det
framkom också att man tyckte att bilden av arbetet inte alls är så dyster och
problematisk som den verkar här.
Visionsfasen
I denna
fas försökte deltagarna se bortom vardagens gråa tristess och beskriva hur de
genuint och kreativt tänker sig framtiden. Hur ser en kyrkogårdsförvaltning ut
i ”den bästa av världar”?
Precis
som i kritikfasen gällde det att kasta fram förslag. Här gällde det att visa på
vad en bra och väl fungerande kyrkogårdsförvaltning kan/skulle kunna innehålla.
Fritt fram för idéer till en ”Toppenlista”. Förslagen poängsattes därefter på
samma sätt som för bottenlistan. Komplett Toppenlista, bilaga sid. 9.
Toppenlistan, de
tio bästa (komplett lista, sid. 9)
Kunnigt
och engagerat huvudmannaskap 11
Bevarande
av trädgårdskultur 11
Aktiva
paraplyorganisationer 11
Årsarbetstid 10
Enhetliga
begrepp och definitioner för hela branschen 10
Vördnad
för platsen 7
Tillfälliga
gravplatser, ”hotell” 7
Forsknings
och utvecklingspengar 7
”Vi tar
hand om allt” 6
engagerade
medarbetare 6
Analys av toppenlistan
Listan
analyserades och bearbetas i de fyra grupperna. Redovisning skedde genom att
grupperna åskådliggjorde sina visioner i form av fyra föreställningar:
Grupp 1: Den tillmötesgående förvaltningen och
organisationen inför ”Näst sista vilan”.
Gruppen
illustrerade en situation där ett äldre missionärspar just kommit hem från
Afrika. Hustrun hade avlidit och skulle nu begravas tillfälligt för att sedan
flyttas till hemförsamlingen långt norrut. Maken uttryckte hustruns önskemål om
att hennes avlidne tupp ”Gullefjun” också skulle få begravas tillsammans med
henne. Förvaltningen hjälper till att lösa problemen, ordnar präst,
begravningsentreprenör, tillfällig gravplats, tuppen med, o s v - detta trots
att det är lördag!
Grupp 2: Nya
tider, nya frågor, alternativa, flexibla
lösningar
I detta
skådespel om framtidens kyrkogårdsförvaltning har en kyrkogårdschef blivit ett
rehabfall som finns kvar i organisationen. Tjänsten som kyrkogårdschef innehas
av en säsongsanställd. En förtroendevald finns också som dock är måttligt
intresserad. En muslim besöker förvaltningen för att ordna med sin mosters
begravning, som enligt muslinsk sed skall ske snarast, helst omgående. Mannen
upplyser om att hans moster också önskat att hennes döda papegoja följer med i
graven samt att man önskar en tillfällig grav för om fem år flyttar man
tillbaka till Afganistan. En annan person ringer och uttrycker önskemål om en
gravplats, nära kyrkan där han vill resa ett mausoleum. Efter diverse
telefonsamtal och funderingar lyckas det för den vikarierande kyrkogårdschefen
att sy ihop en lösningar för alla önskemål. Här är inget omöjligt.
Grupp 3: ”Allt under ett paraply”
Här
hade man bildat Svenska kyrkogårds- och församlingsaktiebolaget. Ett nytt organ
som inkorporerat Fonus m fl och gjort central upphandling av transporter, har
hotellverksamhet mm. Dotterbolaget Hotell AB har flera nyheter och erbjuder ett
brett sortiment: t ex tre månaders gravsättning med flyttmöjligheter, inga
problem med tillstånd. Gäller även för djur.
En muslim uppsöker en kyrkogårdsförvaltning för att ordna med sin
farbrors begravning. Han vill att den sker i kväll, kl 21 och han vill ha
möjlighet till flyttning efter tre år. Förvaltningen kallar in sin
tjänstvillige personal som har årsarbetstid och just nu befinner sig på
fisketur. Begravning ordnas enligt önskemål och kunden är nöjd. Brett
serviceutbud, hög effektivitet, personalen mår bra, ställer därför upp. Starka
branschorganisationer. Temat visar på många möjligheter.
Grupp 4: ”Framtidens kyrkogård”, illustrerade olika karaktärer vi möter på
kyrkogården.
En
karaktär är huvudmannen som söker entreprenör. En annan karaktär är den
engangerade chefen som står för information, innehar sakkunskap, hejar på sin
personal som har årsarbetstid. En tredje karaktär är en turk som vill bli begravd
på burk. Kyrkogårdsförvaltningen visar ett optimalt serviceutbud med alla
sorters tjänster och fri konkurrens råder. Gruppen avslutade med budskapet:
bort med momsen!
Sammanfattning:
Samtliga grupparbeten har likheter. Man vill ha ”allt under ett paraply”, en
flexibel, tjänstvillig organisation där hinder undanröjts och som kan hantera t
ex personalfrågor med stor flexibilitet, olika ritualer, problematiken om
sällskapsdjuren, korttidsgravplatser, hotell. Det konstaterades att
kyrkogårds-chefernas stötestenar inte berör ”det gröna”, utan har med andra
områden at göra, t ex att möta människor - hur gör man det? Hur skapas platsen,
mötet, här behövs insikter och detta tar inte de ”gröna” utbildningarna upp och
då stämmer inte utbildningarna med vad som behövs i praktiken.
Konkretiseringsfasen
I denna
fas skall kritik och visioner knytas samman, helst i konkreta handlingsplaner.
Verkstadsledarna hade grupperat visionerna i fem teman:
·
service - utbud
·
personalfrågor
·
marknadsföring
·
branschstruktur
·
kyrkogårdens roll och
innehåll
Reflektioner
på de tidigare faserna gjordes. Beträffande ”bottenlistan” menade någon att den
borde destillerats, bedrövlighetsbilden stämmer inte och svarar inte upp mot
hur de själva upplever arbetet. Men samtidigt är det också en styrka att kunna
se kritisk på den egna verksamheten, en förutsättning för utveckling. Å andra
sidan kan man vända på det, den positiva listan är betydligt mer omfattande och
tyder på mycket positivt innehåll i arbetet. Denna lista kan mycket väl användas
i marknadsföringssyfte. Sen är det så att alla har olika uppslag på hur det skulle kunna vara. När det
gäller huvudmannaskapet, har alla idéer om hur detta kan förbättras. Man måste
ha i minnet att den nuvarande lagstiftningen kom till för att göra
relationsförändringen år 2000 möjlig. Det finns nu potential för utveckling av
lagstiftningen.
Arbetet
i denna fas är att få det hela att landa på jorden och konkretiseras. Vad är det man vill förändra? Hur skall det göras? När och Vem skall göra det? Deltagarna uppmanades att välja det tema de
kände som mest angeläget och som de ville arbeta vidare med.
Marknadsföring
·
Vad?
-
begravningsavgiften (vad får man för den) - gravalternativ, gravkultur, kapell
-
serviceverksamhet (vad kan vi göra mot betalning) - skötsel, plantering, stenar
-
förmedla kulturarvet
-
biologisk mångfald
-
meditativa rum mervärde
för själen
-
skönhetsvärden
-
rekreation
- hur
vi nås
-
kyrkogården som arbetsområde, skolor, arbetsmarknaden.
·
Till vem?
-
svenska folket, egna kunder, gravrättsinnehavare, skötselkunder. Skolor, övriga
utbildningsinstanser. Grupper, organisationer. Internt (merarbetare,
beslutsfattare). Myndigheter, kulturturister, begravningsentreprenörer,
stenfirmor.
·
Hur?
- Film,
video, dagspress, fackpress, TV/lokal, radio, nätverk, församlingsblad,
broschyrer, IT, medverka med föredrag och föreläsningar. Kyrkogårdsvandringar,
studiebesöksmottagare, kyrkogårdens dag, kyrkogårdsteater.
·
När?
-
Hvergang. Alla helgons dag, våren, räkningsutskicket, sommaren, hösten, vintern,
vid nyheter, händelser, kyrkogårdsärenden.
·
Av vem?
- utse
presskontaktperson, den som är bäst på det.
Diskuterades
möjligheterna att få gehör för att köpa in marknadsföringstjänsten. Ett
motargument var att ”ansiktet utåt” inte kan köpas in. En marknadspolicy ansågs
viktig för alla, även mindre förvaltningar. Men, det finns osäkerhetskänslor,
paraply-organisationerna skulle kunna ge råd och stöd. En
kunskapssammanställning behövs, men en sådan kräver resurser. Först måste
behovet väckas, därefter skaffas resurser och kompetens.
Branschstruktur
Vad:
Samverkan, begravningsverksamhet
Hur:
Projektgrupp bildas
När:
måndagen den 28/10
Vem:
SKKF, FF, Movium, FSK
Vad:
Brist på nätverkskontakt
Hur:
Definiera rollerna, marknadsföring
När:
Hearing 2003
Vem:
SKKF, FF, Movium, FSK, Regionala
Nytt
tänkande behövs, det handlar om ekonomi (den ojämna begravningsavgiften ställer
krav). Tillsätt projektgrupp som belyser alternativa driftsformer med i första
hand Svenska kyrkan som huvudman, denna bör inkludera fastigheter och
administration. Visa på goda samarbetsexempel, Växjö, och lyft upp frågorna
till departementsnivå. Allt i sammanslagningar måste fram och diskuteras, även
entreprenad, såväl inåt som utåt.
-
Marknadsföringen av mötet den 28/10 är viktigt - här sår man ett frö!
-
Ensamsituationen, nätverk behövs - hur få med de små, ensamma och de är många.
-
Viktigt att definiera rollerna.
-
Begravningsavgiftens olikhet är ett problem (dock ej för politikerna), är det
så att gruppen här vill ha stordrift? Checklistor håller på att tas fram på FF
för samfällighetsbildningar. Svenska kyrkan arbetar för att åter bilda
partiella samfälligheter på kommunnivå, vilket inte kräver lagändring.
- Andra
lösningar finns dock, men bildandet av aktiebolag är en regeringsfråga.
- Man
kan köpa förvaltningsuppdraget.
- Bra
exempel viktiga att sprida.
-
Legitimitet och tyngd - förankring behövs. Förtroendevalda måste med. Sanktion
från förbund m fl viktigt.
- Konkret, så vill vi göra detta! Kommer att gynna var
och en i kommunen.
Roll, innehåll, tjänste/service-utbud
Var:
Fysisk plats
-
rogivande plats,
-
bärare av kulturarv,
-
kyrkogårdsturism,
- trygg
miljö.
Hur:
- Rikt
gravplatsutbud, valmöjligheter,
- rikt
serviceutbud, lyhördhet, utgå från människornas önskemål,
-
större tolerans,
- högre
kompetensnivå,
-
teman,
-
marknadsföring, t ex hemsida
När:
-
Framtid,
- Nu
Vem gör
det:
-
Engagerad personal - alla från ledning till sommarjobbare,
-
lagstiftare - som möjliggör,
-
förtroendevalda - som är intresserade,
-
allmänheten - bl a andra trossamfund,
-
kommunen - markfråga,
-
hembygdsföreningar
I den
efterföljande diskussionen framkom önskemål om att göra kyrkogården till en
mötesplats med rikt utbud; plantor, kaféverksamhet, rofylld, trygg miljö, en
plats där man vågar prata med andra.
Trygghetsaspekten
diskuterades också. Samtidigt som kyrkogården skall vara lugn och rofylld,
måste fler människor in för att öka tryggheten på platsen. En aspekt var att
stordrift avfolkar de små kyrkogårdarna, anställda syn sällan. Platsens
karaktär kan också vara ett hinder för trygghetskänsla. Belysning är viktigt,
både ur trygghetssynpunkt som ur effektsynpunkt. Kyrkogården får inte upplevas
som mörk.
En
kunskapssammanställning om behovet av stillhet, trygghet, belysning m m skulle
behövas utifrån vad kunden vill så att man kunde kundanpassa. Löser man inte
tryggheten klarar man inte marknadsföringen. Det är också viktigt att
vitalisera gamla, centrala kyrkogårdar, så att dessa besöks och inte ligger
öde.
Definitioner
inom kyrkogårdsvärlden diskuterades, viktigt att man reder ut, missförstånd kan
ske. Lokala namn förekommer. FSK har tillsatt en grupp, men vad de gör vet vi
inget om. Uppdraget bör konkretiseras och ha sin förankring i lagstiftningen.
Det är viktigt att enas om begreppen, men det innebär att någon måste ändra
sig. Ett forum som detta är viktigt, särskilt vad gäller problematiken i vår
verksamhet.
Personalfrågor
·
Anställningsformer
- tillsvidare,
- säsongsanställning
·
Problematik
- rekrytering,
- moraliskt fel,
- lagstiftning,
- LAS,
- semesteruttag,
- diskriminering
·
Lösning
- årsarbetstid,
- ”morot”,
- flextid,
- inga ökade lönekostnader,
- inga ”långsäsongare”,
- förändrade arbetsrutiner,
- bemanningsföretag
·
När
- snarast
·
Vem
- församlingsförbundet ?
- goda exempel,
- lagar och avtal (görs tydliga så att vi
vet vad vi får göra),
- förhandlingar
Efterföljande diskussion: Fler årsanställda innebär fler arbetsuppgifter, ex
stenarbete, administration etc på vintern. Det går att hitta arbetsuppgifter,
gå över gränser.
När det
gäller säsongsanställda, kan moraliska ansvaret diskuteras. Möjligheten finns
genom lag och avtal och de avtalstecknande parterna får ta ansvaret. Dock
sjunker rekryteringsbasen för säsongsanställda. Arbetstidsschema är en
möjlighet, men då kan det bli problem med familjen, hämta/lämna på dagis,
samåkning osv. Detta är en stor uppgift för Församlingsförbundet att se över
säsongsanställnings-möjligheten. Kanske borde FSK skriva till förbundet om
problemet.
Viktigt
även i denna fråga att fånga upp goda exempel och sammanställa dem. Bör
innehålla även entreprenörer, bemanningsföretag och bolag.
Avslutning
Verkstadsledarna
tackade för dessa intensiva och givande 24 timmar. En boll har satts i rullning
och startat många tankar.
Initiativtagaren
Jan-Olof Hägmark avslutade med att ställa frågan om detta är ett sätt att
arbeta på. Det har visat att visst finns problem, såväl stora som små och dem
måste man jobba vidare på. Det är förstås hemma som det händer.
Paraplyorganisationerna har visat att de kan prata med varandra. Vi har funnit
ett gemensamt sätt att jobba på. Tack Sten, Karin, Håkan och Ann-Britt.
Huvudmannaskap 9
Låg
status för kyrkogårdsarbetare 9
Att
hinna med 8
Problem
med vinter 8
Förändringsobenägenhet 8
Skyddad
tillvaro 8
Nå
allmänheten med information 8
Säsongsanst.
Pesonal 7
Samordning
av branschutbildning 6
---
Tid och
resurser för utveckling 6
Bristande
samordning av branschutbildning 6
Säsongsanställd
personal 6
Brist
på nytänkande 5
Branschanpassade
analystal 5
Branschdefinitioner 4
Åldersstruktur 4
Länsstyrelsens
kompetens 4
För få
kvinnor 3
Svårt
att få igång personal 3
Avsaknad
av departement 3
Var
finns kundfokus 3
Kompetensbrist 2
Flyttning
urnor och kistor 2
Ta
tillvara erfarenhet 2
Rökgasrening 2
Motivera
verksamheten 2
Kommunikation
med ungdomar 2
Avsaknad
av konkurrens 1
Främmande
trosbekännare 1
Gravskötselförordnande
före 1963 1
Kyrkans
inåtarbete 1
Bevarande 1
Kolliderande
etnicitet-kultur-religion 1
Begravningsbyråerna 1
Vanvårdade
gravar 1
Viljelöshet 1
Sk.
Ekologiska gravrutiner 1
Tröghet
i beslutsprocessen 1
Rehabilitering/sjuktal 1
Politikers
svaga intresse 1
Över
blivna gravanordningar 1
Begravningsskick
i förändring 1
Kyrkogårdarnas
trädbestånd 1
Miljödåliga
jordbegravningar 1
Kyrkogårdsnämndens
sammansättning 1
För
många enheter 1
Löneläget
för utepersonal 1
Resursbrist 1
Kvalitet
på skötsel 0
Kortsiktighet 0
För
lika bakgrund på chefer 0
Bortskämda 0
Rätt
nivå på info till anställda 0
Utbildningsmotivation 0
Janpassa
anställda till ny krematorieteknik 0
Delaktighet
vid personalmöten 0
Att
tjäna två huvudmän 0
Komb.tjänster/arbetsbelastning 0
Minneslundar 0
Protokollsskrivning 0
Kravregisteruppgifter 0
Entreprenörsskap 0
Politikers
beslutsvånda 0
Otidsenliga
lagar 0
Begravningsavgift
passiviserar 0
För
många kvinnor 0
Begravningsclearing 0
Transporter 0
Ceremonibärning 0
Medling 0
Miljömyndighetsmissbruk 0
Sprida
aska över havet 0
Skogskyrkogårdarnas
framtid 0
Lagbasar 0
TOPPENLISTA
Kunnigt
och engagerat huvudmannaskap 11
Bevarande
av trädgårdskultur 11
Aktiva
paraplyorganisationer 11
Årsarbetstid 10
Enhetliga
begrepp och definitioner för hela branschen 10
Vördnad
för platsen 7
Tillfälliga
gravplatser, ”hotell” 7
Forsknings
och utvecklingspengar 7
”Vi
tar hand om allt” 6
engagerade
medarbetare 6
större
tolerans 5
variationsrikedom
på gravöverbyggnader 5
obyråkratisk
flexibilitet 5
miljömedvetna
kyrkogårdsförvaltningar 5
valfrihet
i gravskick 4
bra
arbetsgivare 4
kostnadseffektiv
skötsel 4
svenska
kyrkan AB 3
entusiasmerande
ledarskap 3
tillgänglighet
(telefon mm) 2
bra
personalpolitik 2
tydlig
lönepolicy 1
mer IT
i administrationen 1
upp-prioritering
av begravningar hos allmänheten 1
kyrkogårdsturism 1
större
individuellt ansvar för personalen 1
bort
med momsen 1
minneslund
till havs 1
mer
entreprenörsskap 1
ekologisk
begravning 1
kvällsbegravning,
lördagsbegravn 1
ökad
försäljning av tjänster 1
attraktiva
miljöer 1
kompetent
personal 1
riksmyndighet 1
kontaktförmedling 0
välinformerad
allmänhet 0
samhällshistoria 0
annan
beslutsordning hos länsstyrelser 0
TV-reklam 0
Såp-opera
med kyrkogårdstema 0
Trädgårdskonst
på hög nivå 0
Teater 0
Ljussättning 0
bättre
konstgräs 0
trygghet 0
hög
skötselstandard 0
engagerade
politiker 0
bra
utbildning 0
arbetsglädje 0
nerbrytningsriktiga
begravningar 0
svagväxande
naturligt gräs 0
bättre
integration av olika trossamfund 0
flyttbara
gravplatser 0
utvecklingsbenägna 0
länsstyrelse
och stift positiva 0
fler
kvinnor 0
mindre
kostnadsjakt 0
brukarmedverkan 0
billig
o verksam repellent för rådjur o harar 0
enklare
administration 0
färdiggrävda
gravar 0
nationellt
begravningscentrum 0
bättre
och billigare maskinpark 0
naturbegravning 0
fler
perenner, fler arter 0
experimentverkstäder
för skötsel 0
sälj
gravplatser till marknadspris 0
askspridningsskog
för allmänheten 0
hemkolombarium 0
bättre
kommunikationer till kyrkogården 0
fler
forskargrupper 0
internat.
Nätverk 0
gravskötselrobot 0
kyrkogårdsambassadör 0
hunden
med i graven…. 0
kvicksilvret 0
torktåligare
blommor 0
kontaktytor
med andra verksamheter 0
högre
begravningsavgift 0
socialt
nätverk för all personal 0
kyrkogård
integrerad i stadens grönstruktur 0
begravningskonserter 0
kyrkogårdsspel 0
kaffeservering 0
personalen
företagets bästa resurs 0
till
glädje för andra 0
kunniga
i begravningsseder 0
god
arbetsmiljö 0
bli
synliga 0
mål för
verksamheten 0
belöningssystem 0
platsens
ande 0
förslagslådor 0
mindre
IT 0
handikappanpassning 0
spökafton 0
effektiva
bestraffningssystem 0
in i
skolorna 0
dialog
med ungdomskulturerna 0
Utvärdering
Sista
momentet i framtidsverkstaden var utvärdering. Deltagarna utgick från följande
frågor:
·
Vad var bra?
·
Vad var mindre bra?
·
Vad vill du ha mer av?
·
Vad vill du ha mindre
av?
·
Största behållningen
Följande kommentarer framkom:
·
Arbetsformen fungerade, lagom balans mellan visioner
och konkretisering. Gav mig personligen inblick i de för branschen viktiga
frågorna och ett utökat kontaktnät.
En större
spridning i bakgrund bland deltagarna hade varit bra. Det behövs mer tid, men
det handlar främst om uppföljning. Kanske fler beslut om fortsatta aktiviteter
borde fattats. Behållningen var uppdatering av aktuella frågor och utökat
kontaktnät.
·
Programupplägget var bra liksom sättet att arbeta -
att få fram svagheterna, samt att hitta en kanal för kyrkogårdsfrågor -
arbetsgruppen med FSK, Movium, SKKF och FF. Vi skulle haft mer tid så vi kunde
diskuterat fler frågor. Störst behållning var att hitta sätt att arbeta med
problemfrågorna, teaterföreställningen, kontakten med Movium och att träffa
kolleger
·
Arbetsformen var mycket bra, alla kommer från samma
nivå - positivt. Fungerar även med blandade nivåer. Bra katalog över problem
har kommit fram och en bra lokalisering av de grundläggande och fundamentala
problemställningarna. Kanske något stor grupp totalt för ett få en konstruktiv
diskussion i storgruppen. Skulle vilja ha mer av konkretiseringen av Vem gör
vad - när och hur. Störst behållning var att se samstämmigheten vid
probleminventeringen. Se viljan till samverkan mellan våra huvudorganisationer.
Att samtliga brinner för sin uppgift, så får vi nycklar löser vi mycket
.......... framtiden.
·
Bra: Brainstorming, homogen grupp även om resurserna
skiljer på olika platser. Kundens ”grundbehov” är lika över landet. Största
behållningen: Flera frågor som jag haft ”luddiga”, ”känslor” kläddes i ord och
tydliggjordes. Jag ökar mitt nätverk. Bra med växling grupper och stormöte.
·
Bra: Modellen tvingar alla att bli engagerade. Allas
idéer kommer fram, goda som dåliga. Arbetsformen hade/saknade inga
begränsningar/ramar och därmed saknades inga ytterligare grepp. Största
behållningen: Idéverkstaden öppnar mina möjligheter att testa av egna och
andras ”uppkast” utan tvång.
·
Bra sätt att arbeta på. Sten, Karin och Ann-Britt
ledde bra. Bra kvaliteter. Mer av tid, en djupare genomgång av problempunkterna
hade behövts (kanske inte hade påverkat resultatet). Största behållningen: Den
goda sammansättningen och öppna klimatet.
·
Bra: Att som grupp få möjlighet att under 24 timmar få
diskutera aktuella frågor inom branschen. Mindre bra: Kanske blev vi ”lite”
präglade av den inledande negativa bilden av vår verksamhet. Vill ha
fortsättning, uppföljning. Största behållningen vad dagens resultat.
·
Jag tycker arbetsmetoden var mycket bra. Ovanlig.Jag
har aldrig varit med om något liknande! Den har lett fram till de
problemställningar som vi/jag upplever i mitt arbete. Min förhoppning är att
konkretiseringen, som vi fick fram i dag kommer att leda till att många problem
löses i framtiden.
·
Mycket bra - alla kom till tals - lugn och avspänd
atmosfär - god handledning - lagom mycket grupparbete. Ingen dominerade.
Konkretisering av problem på bra sätt. Totalt mycket nöjd.
·
Sättet att arbeta, med öppenhet och vilja till lösning
var bra. För kort tid. Mer tid för att kunna fördjupa sig i all den problematik
som framkommit. Behållning: att vi står inför samma problem och att det finns
en stor vilja till att lösa dessa.
·
Bra att i grupp inventera problem och möjligheter.
Mindre bra att det finns risk för att man påverkas av att det är ett antal
”pluttar” placerade när man går igenom frågeställningarna. Önskar en
uppföljningsdag. Behållning: att komma samman med kollegor och under begränsad
tid bearbeta verksamhetsfrågor.
·
den intensiva fråge...samlingen. Grupparbete med
redovisning. Alla blev mycket aktiva. Konkretiseringen av frågorna. Fem bra
frågor kom fram. Mindre bra: Rollspelet var roligt, men gav mindre fakta. Vill
ha mer av korta grupparbeten/redovisningar. Största behållningen:
Öppenheten/gruppernas storlek/möjlighet att komma till tals.
·
Bra: Den öppna dialogen. Alla idéer. Mer av ev
konkreta exempel att ta med sig. Mindre av ev mer begränsade arbetsområde.
Största behållningen: Alla goda idéer.
·
Ett enkelt sätt att få fram problem och lösningar.
Diskutioner som ger olika vinklingar och lösningar. Bra med mindre
gruppdiskusisoner kanske fler och blandade grupper. Helheten bra och träffen
med kollegor.
·
Bra struktur och att alla blev delaktiga. Mindre bra
att ibland var det ont om tid för gruppdiskussionerna. Behållning: Lagom stor
grupp för att få problemställningarna sedda från olika håll.
·
Bra: helhetsbelysningen av begravningsverksamheten och
dess problem. Mindre bra: kanske för lite tid. Vill ha mer av: Fler
focusdiskussioner. Behållning: Skådespelet.
·
Trevligt sätt att definiera problem, visioner och
konkretisering var att arbeta med ”framtidsverkstad”. Största behållningen var:
Mycket bra med konkretisering och slutsamtal.
·
Kreativ miljö skapades. Engagemanget stort, metoden OK
i stort. Det hade behövts lite förädlingstid efter inventeringen för att slå
ihop och förtydliga - därefter pluppning. Avvägningen OK. Största behållningen:
alla inlägg som belyser våra hjärtefrågor ur olika vinklar och väderstreck.
TACK!
·
Jag tycker arbetsmetoden var bra, att möjligheter att
skaka av sig tankarna efter den första toppenrankningen.och före
bottenrankningen. Bra balans mellan de olika delarna. En öppen diskussion om alla
frågor utan partspositionering.
·
Effektivt. ”Poängsystemet” medförde att vi kanske
fokuserade på fel saker. Behållningen: Teatern. Var rätt personer med? Många av
oss har chefer o förvaltningschef. Vad hade de tyckt?
·
För mig en ny ordning. Bra. Tycker upplägget var bra,
man får tänka. Det jag vill ha mer av skulle i så fall vara att återsamlas
efter några månader kanske? Största behållningen är att frågor aktualiseras på
ett sätt som gör att man tänker efter hur man har det hemma. Är man med eller
inte?
·
Arbetsformen bra, ger många möjligheter att vädra sina
åsikter. Mindre bra var att det tar ju tid att arbeta på sådant vis och därför
gäller att befästa vad som framkommit. Mer av: Vid annat tillfälle med hjälp av
denna arbetsordning belysa endast ett par frågor som nu kommit fram. Största
behållning: Analys över framtiden och vilka synpunkter deltagarna hade. Mycket
av detta framkom i grupparbetena.
·
Bra: de konkreta uppdragen, ex arbetet med
huvudmannaskapets struktur, grupparbeten, att få del av den samlade
kompetensen. Mindre bra var någon fördelning av grupp vid grupparbetet, men det
var ju slumpen. Mer av uppföljning av dagarna. Behållning: Mycket som
jag har svårt att definiera och teatern.
Deltagarlista
Alsterhag, Anders,
Kyrkogårdsförvaltningen, Vävaregatan 2, 531 34 Lidköping
Andersson, Jan-Olov, SKKF, Box 19071, 104 32 Stockholm
Jan-Olof.Andersson@skkf.com
Andersson, Lennart,
Kyrkogårdsförvaltningen, Richardsonsgatan, 302 37 Halmstad
lennart.andersson@svenskakyrkan.se
Angselius, Lennart, Jönköpings
kommun, Tekniska kontoret, Juneporten, 551 89 Jönköping
lennart.angselius@tk.jonkoping.se
Arvidsson, Göran,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 1423, 801 38 Gävle
goran.arvidsson@svenskakyrkan.se
Bergström, Rolf,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 1526, 401 50 Göteborg
rolf.bergstrom@svenskakyrkan.se
Carlsson, Carl-Åke,
Kyrkogårdsförvaltningen, Gödestadsvägen 2, 432 33 Varberg
carl-ake.carlsson@svenskakyrkan.se
Grönlund, Carl-Gustav,
Kyrkogårdsförvaltningen, Krutviksvägen, 371 42 Karlskrona
carl-gustav.gronlund@svenskakyrkan.se
Hansson, Bo,
Kyrkogårdsförvaltningen, Romares väg 40, 254 51 Helsingborg
bo.hansson@svenskakyrkan.se
Holm, Ronny,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 4, 341 21 Ljungby
ronny.holm@svenskakyrkan.se
Hägmark, Jan-Olof,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 393, 503 12 Borås
jo.hagmark@telia.com
Jacobsson, Göran, Svenska
Kyrkans församlingsförbund, S:t Eriksgatan 63,
112 34 Stockholm,
goran.jacobsson@svenskakyrkan.se
Karlsson, Lars,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 307, 351 05 Växjö
lars.karlsson@svenskakyrkan.se
Kjellström, Lars,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 183, 561 23 Huskvarna
lars.kjellstrom@svenskakyrkan.se
Kristiansson, Jonas,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 104, 245 22 Staffanstorp
Lindberg, Kerstin,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 2, 542 21 Mariestad
Kerstin.M.Lindberg@svenskakyrkan.se
Melder, Lars,
Kyrkogårdsförvaltningen, G:a Kungsvägen 50, 541 32 Skövde
Norsell, Anders,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 21144, 100 31 Stockholm
anders.norsell@kyf.stockholm.se
Persson, Bengt Göran,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 325, 441 27 Alingsås
Bengt-Goran.Persson@svenskakyrkan.se
Reijer, Pål,
Kyrkogårdsförvaltningen, Box 364, 261 23 Landskrona
pal.reijer@svkyrkan.landskrona.se
Sahlgren, Malte, Svenska
kyrkan i Malmö Begravningsverksamhet, Fiskehamnsgatan 3, 211 18 Malmö,
malte.sahlgren@svenskakyrkan.se
Schroeder, Håkan, Alnarp, SLU,
avd för park- och trädgårdsteknik, Box 66, 230 53 Alnarp
Hakan.Schroeder@lt.slu.se
Åkesson, Per-Gunnar,
kyrkogårdsförvaltningen, Bredåkra 2014, 372 92 Ronneby
pg.akesson@svkyrkanronneby.com
Verkstadsledare
Sten Göransson, Movium, sten.goransson@movium.slu.se
Karin Palm-Lindén, Konsult, karin.pl@swipnet.se
Dokumentatör
Ann-Britt Sörensen, Movium, ann-britt.sorensen@movium.slu.se
SLU Movium, Box 54, 230 53 Alnarp
tel 040-41 52 09
e-post: movium@movium.slu.se